En månad och tio dagar senare

Hej kompisar!

Jag har officiellt gått på universitetet i en vecka nu. Tempot är blixtsnabbt, det är väldigt krävande att hänga med på lektionerna, det är många svåra läxor och de flesta i min klass är på en högre nivå än jag. Även om det känns för tufft ibland så kan jag redan prata mer med Ayin (hembiträdet) och taxichaufförerna, hårt jobb lönar sig! Yey!

41 dagar har gått och hela familjen börjar anpassa sig till expat-livet. Känner jag mig hemma? Nej. Är jag van vid kinesernas upptåg? Nej. Längtar jag hem? Vaddå hem, jag är hemma. Långsamt börjar vardagskänslan krypa in och jag börjar bli van vid känslan att vara ovan. 

En slaktad gris på pakethållaren. Ingen plast runt ens. Mina ögon ploppade ut. Van vid att vara ovan, var det.

Hembiträdet? Ja, det är konstigt att ha en kines i huset. Nej, hon talar inte engelska. Hon lagar mat, skär frukt, tar bort mina tekoppar (jag kunde bokstavligen ha 5 tekoppar/glas på mitt skrivbord). Bästa investeringen någonsin (efter min Macbook Air). Är det inte diskriminerande/nedvärderande/dumt/dåligt att ha ett hembiträde? Me think not. Hon behöver jobb, vi har pengar. Hon är proffs på hushållsarbete, vi har tidsbrist. Win-win. Vet inte hur jag någonsin ska orka diska, städa, tvätta eller byta lakan igen. Jag ba älskar't! 

Lilla Maia i skoluniform.

Mina småsystrar går på en Amerikansk skola. Svårt? Jaaaaaa de har det svårare än jag har. Och jag kämpar. Och de är så små. :( Språket släpper efter några månader, säger de som vet. Hoppas det stämmer.

Vädret är skönt fast fortfarande lite för varmt för min smak (25 grader-tjej all the way) med the occasional åskskur. Min hjärna snurrar hela tiden runt på tre språk samtidigt - svenska hemma, kinesiska på gatan, på skolan och med ayi, engelska med klasskompisar och barnvaktsbarn osv, och plötsligt efter att jag lyssnade på en spansk låt blev språkröran ännu större. Lite problematiskt i början. Jag har hört att det blir lättare att sära på språken snart. 

Nanjing Road en helt vanlig lördag: (sänk ljudet innan ni sätter på filmen)

再见! (Vi ses!)